Fyra Månader!
Mormor och Morfar!
På första advent kom mormor och morfar och hälsade på. Kände att det var dags att ta med en bild på dem också.
1:a Advent!
Gumman på Konsert!
Första konserten för Chérie gick bra. Jag trodde dock att hon skulle sova mer än vad hon gjorde så jag fick mest stå upp och vagga henne för att hon skulle hålla sig lugn. Största oron var att hon skulle göra en riktig fontänkräkning över folket som satt framför oss. Men som tur var väntade hon med det tills vi kom in i bilen och skulle åka hem. Till sommaren hoppas jag på lite utomhuskonserter vi kan ta med henne på.
Konsert!
Vi är nu på väg till Jönköping för att gå på en Melissa Horn konsert. Det är Royans födelsedag så han har ingen aning om vart vi är på väg. Precis som jag vill ha det. Lillan har jag rustat med ett par hörlurar och de är noga testade hemma innan konserten så det ska inte bli några problem med dem. Hoppas vi!
Mamma Oan!
Viengkeo är här på nattbesök. Skönt när Royan jobbar natt.
Stolen!
Nu har vi äntligen fått hem våran Leanderstol. Gumman sitter som en liten hösäck i den än så länge. Gulliga hon!
Efter lek kommer sömn!
Gamla Prylar!
Idag har jag varit hemma hos mina föräldrar och kollat igenom mina gamla tillhörigheter. Vi skulle egentligen inte behöva köpa så mycket leksaker till gumman, hon kan ta mina gamla. Lite förvånad över hur väl bevarade de är. Jag måste varit väldigt rädd om mina grejer. Kul att mina föräldrar sparat så mycket också som de har gjort. Jag har bla en hel låda med barbiegrejer som ska överlämnas när hon är äldre. Jag tar tillbaka det där om att jag aldrig varit bortskämd. När jag kikade bland prylarna hittade jag även denna "fina" teckning. Tack Lollo! :)
Ida på kvällsbesök!
Jag är lite sorgsen över att jag inte tagit kort på alla vänner som varit här och hälsat på sedan Chérie föddes. Det hade varit lite roligt att se tillbaka på senare. Så alla som varit här, kom gärna tillbaka snart igen.
Idag kom Ida förbi på en kaffe. Hon fick hålla Chérie när hon sov annars hade hon nog skrikit. Tyvärr skymmer Chérie Idas stora fina mage. Jag tror nog allt att det är en liten pojk där i. Blir spännande!
Det blev hur som helst en mysig kväll med mycket gravid- och förlossningsprat. Som alltid nu för tiden. :)
Grismamma!
....är precis vad den här lilla gumman har blivit. Grismamma är detsamma som mammagris om man talar Viengkeospråk. :) Jo för nu i över en vecka har det varit mer eller mindre omöjligt att lämna bort henne till någon annan än mig och Roy. Det är obehagligt bara någon kommer för nära henne verkar det som. Det som varit så praktiskt att bara lämpa över henne till någon så man kunnat syssla med något annat för en stund. Hoppas den här perioden snabbt är över. Det kanske kommer och går hela tiden under uppväxten? Jag tycker ju annars att det känns lite tidigt att hon redan ska bete sig såhär?. Samtidigt som det kan kännas lite mysigt förstås att mamma och pappa är bäst i världen!
Här tar hon sig en tupplur i sin stol. När hon blir äldre kommer hon nog undra hur mamma tänkte när hon klädde på henne den dagen. Rosetten matchar inte jättebra, jag vet. Men vad sjutton gör det.
Virkning!
Yey! Jag har lärt mig att virka. Har nog blivit lite inspirerad utav alla fina Sebra leksaker som ofta är virkade.
Det här är i alla fall en liten skallra om inte det syns. Tycker den blev helt ok för att vara första saken jag virkar. Sen när jag blir riktigt säker ska jag virka en stor fin Totoro åt gumman. Lite kul att göra några leksaker själv åt henne. Sen ska jag också göra lite fina amigurumidjur åt henne om det nu inte är för pilligt så jag ger upp. Kul att vara lite kreativ någon gång.
Blown away!
I natt låg jag som alltid vaken länge utan att kunna somna. Roy jobbar natt så den ena sidan av sängen är tom. På min sida ligger jag, Chérie och Nico och trängs. På mornarna när man vaknar har man alltid ca 20 cm kvar att ligga på innan man ramlar ur sängen. Förstår inte hur en sådan liten varelse kan tränga undan mig så. Hur som helst så låg jag och kunde inte somna och jag började tänka på Chérie. Jag tänkte mig henne längre fram i livet, när hon är några år. Rätt som det var, mitt uppe i tankarna var det som om jag sveptes med av en kraftig vind. Hade jag stått upp hade jag kanske ramlat omkull. Jag tror att jag för första gången verkligen insåg att jag är mamma. Det kändes som om jag äntligen vaknat upp efter tre månader och äntligen förstått vad som hänt. Den där känslan hoppas jag kommer oftare nu för det var en stor orkan av kärlek som jag sveptes med i. Vad märkligt det är att det ska vara så svårt att greppa allt som händer, alla känslor. Men så händer det och det är över på ett par sekunder. Allt är som vanligt och det känns nästan overkligt igen.
