Nu går vi!
Egentligen tog Chérie sina första steg på sin ettårsdag. Då gick hon två steg. Sedan dess har det blivit några få steg lite då och då. Men ikväll när vi var hos mormor och morfar började hon kila på ordentligt. Tyvärr var inte Roy med men han fick se när vi kom hem igen. =)
Händer grejer!
Här börjar det hända grejer både med renoveringen och med gumman! Chérie är nog inne i en riktig utvecklingsfas då hon börjat klappa händerna, ställa sig upp i spjälsängen och uttala ord som pappa, mamma och titta. Nu hoppas jag på att jag ska få fram min kamera lite mer då det bara blir bilder med mobilen. Vi ska försöka oss på att gå ut bland vitsipporna idag och ta lite vårbilder. Ciao!
Milstolpar!
När jag frågar mina föräldrar hur lång jag var och hur mycket jag vägde när jag föddes så kan de inte svara på det. När jag frågar hur dags jag föddes så säger de någon gång på förmiddagen. De vet inte vad mitt första ord var och de vet inte hur gammal jag var när jag började gå. Det kan ju jag tycka är lite tråkigt förstås och jag har sagt att jag ska minsann inte bli likadan. Men jag har märkt att jag är på god väg att bli likadan och det är dags att göra någonting åt det. Men att då ha en blogg gör ju det hela hur enkelt som helst. Så jag ska försöka dokumentera varje milstolpe här.
Chérie har nämligen precis lärt sig att vända sig ifrån rygg till mage. Tack vare Cillas tips om att ha henne mer liggandes utan kläder så hon får röra sig mer fritt. Det tog några dagar så kunde hon göra det. Alltså nu när hon är fem månader och sju dagar. Hon vände sig ifrån mage till rygg när hon var två månader och elva dagar.
Och hon log sitt första leende när hon var sex veckor.
Sådär, duktigt av mig. Nu ska jag bara försöka hålla i det här också när det händer nya saker.
